Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt Konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt Konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter på Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stämmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser är de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda på de uppfattningar och åsikter som funnits nödvändiga för att efter analys av innehåll kunna svara på studiens frågeställningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstämmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i världen lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förväntas ha en fortsatt ökning. Inom EU står byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvändningen. Byggandet väntas öka och energianvändningen likaså. För att bryta denna utveckling bestämde Europeiska rådet år 2007 att införa hårdare krav. Med hårdare krav och ett högre energipris har intresset för lågenergihus i Sverige ökat och byggandet av lågenergihus väntas ta fart.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjämförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie där 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkät och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var två olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredställelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstämde väl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det går att predicera vilka effekter ett ledarskap hade på medarbetarna och därmed indirekt på medarbetarnas prestationer..

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Syfte med denna studie var att få kunskap om hur och på vilka sätt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stärkas. Teoretisk inspiration har hämtats från Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmärksamhet, värde och kunskap är centralt i sjuksköterskans ledarskap..

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika områden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skådespel som pågår är fyra perspektiv på organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Syftet med rapporten är att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att ställa resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot några av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyråer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

Bakgrunden till uppsatsen är intresset för hur ledarskap påverkar individers möjlighet att trivas och förmågan att utvecklas på arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en viss ledarskapsstil - lyssnande ledarskap - bidrar positivt till individers möjlighet att växa och utvecklas i sitt arbete. Passar ?lyssnande ledarskap? alla organisationer?Hur vet man att det lyssnande ledarskapet är bra?Kan alla bli en ?lyssnande ledare??Är dagens organisationer mogna för denna typ av ledarskap?.

Delat ledarskap har på senare år blivit alltmer uppmärksammat, främst inom idrotten där Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck rönt stora framgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka om inställningen till delat ledarskap är mer positivt bland de personer som haft denna ledarform än bland personer som inte upplevt detta. Syftet är dessutom att se på hur ett specifikt delat ledarskap fungerar. Genom intervjuer med två elitfotbollstränare som utövat delat ledarskap samt en enkätundersökning med elitfotbollsspelare, har data samlats in.Resultaten visade ingen signifikant skillnad i inställningen till delat ledarskap hos fotbollspelarna. Däremot gav intervjuerna med tränarna en bra inblick i hur ett delat ledarskap fungerar, något som kan vara framtidens ledarskapsform..

Mitt arbete handlar om lärares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna är lärare om ledarskap och vilket ledarskap förordar Läroplanen? Jag har genomfört en enkätundersökning riktad till 115 lärare på 5 skolor med syfte att undersöka lärares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanställningen av enkäterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78. Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis på att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lärare av fortbildning om ledarskap.

Dagens ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestå av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hård(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..